Barnskydd

Kortfattat

  • Barnskyddets syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö och utveckling och till särskilt skydd.
  • Avsikten är att erbjuda stöd i ett så tidigt skede som möjligt till exempel vid rådgivningsbyråer och i skolor. 
  • Barnskyddet bygger på principen om barnets bästa, som styrs av både nationell och internationell lagstiftning. 
  • Lagstiftningen revideras för närvarande så att den blir mer verkningsfull och överskådlig.

Barnskyddets syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, till en harmonisk och mångsidig utveckling och till särskilt skydd.

Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen och den allmänna styrningen av lagstiftningen gällande barnskyddet.

Välfärdsområdena ansvarar för att ordna barnskyddstjänster. Tjänsterna kan produceras av välfärdsområdet eller köpas in. Om välfärdsområdet köper tjänsterna från en utomstående tjänsteleverantör ska välfärdsområdet övervaka leverantörens verksamhet.

Med åtgärder som berör främjandet av barns och ungdomars välfärd förebyggs behovet av egentligt barnskydd. Det förebyggande barnskyddet erbjuder hjälp och stöd tillräckligt tidigt för att förhindra att problem uppstår eller förvärras. Rådgivningen, dagvården och skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet.

Barnskyddslagen tryggar barnets rättigheter

Bestämmelser om barnskyddet finns i barnskyddslagen.

Bestämmelser om barnets rättigheter ingår i Finlands grundlag. Europakonventionen och FN:s konvention om barnets rättigheter är bindande för Finland. Enligt dessa konventioner ska barnets bästa prioriteras i all myndighetsverksamhet.

Totalreform av lagstiftningen om barnskyddet

Social- och hälsovårdsministeriet har börjat bereda en totalreform av barnskyddslagstiftningen. Syftet är att trygga barns rätt till en balanserad utveckling och till särskilt skydd. Servicehelheten ska bli mer överskådlig och tjänsterna mer verkningsfulla.   

Reformen bereds i två faser 

I den första fasen förtydligade man visionen för barnskyddet och fastställde man riktlinjerna för reformen. Den första fasen innefattade också en förhandsbedömning av de olika reformförslagens konsekvenser, en rättslig analys av lagstiftningen och en internationell jämförelse. Dessutom analyserade man den gällande lagstiftningen, de ändringar som gjorts och konsekvenserna av lagen och ändringarna. Hösten 2022 involverades olika berörda grupper i beredningen. I början av år 2023 började det konkreta arbetet med revideringarna av lagstiftningen. 

Mer om reformen:

Anvisningar och publikationer om barnskyddet

Barn som utan tillstånd är frånvarande från sin plats för vård utom hemmet

Social- och hälsovårdsministeriet, Polisstyrelsen och Nödcentralsverket har sammanställt en anvisning i tabellform till aktörerna om återlämnande av barn som olovligt avlägsnat sig från platsen för vården utom hemmet. Även Institutet för hälsa och välfärd deltog i arbetet. 

Kvalitetsrekommendation för barnskyddet

Kvalitetsrekommendationen för barnskyddet stöder genomförandet, utvärderingen, utvecklingen och ledningen av barnskyddstjänsterna.

Barnskyddets faser

Förebyggande barnskydd

Förebyggande barnskydd är det särskilda stöd som ges inom den kommunala basservicen, till exempel i mödra- och barnrådgivningen, inom den övriga hälso- och sjukvården, på familjecenter och inom dagvården, undervisningen och ungdomsarbetet. I dessa fall krävs det inte att barnen och familjerna har en klientrelation med barnskyddet, utan arbetet utförs som en del av servicen för barn, ungdomar och familjer.

Barnskyddsanmälan och utredning av barnskyddsbehov

Ett barnskyddsärende inleds inom socialväsendet med till exempel ansökan eller anmälan. Socialarbetaren bedömer genast om det finns ett brådskande barnskyddsbehov. I övriga fall bedömer socialarbetaren inom sju vardagar om en utredning av barnskyddsbehov ska göras.

En klientrelation inom barnskyddet inleds då man vid socialväsendet har vidtagit brådskande barnskyddsåtgärder eller ett beslut har fattats om att utreda behovet av barnskydd.

Ett barn som blir klient inom barnskyddet tilldelas en egen socialarbetare. Välfärdsområdet är skyldigt att erbjuda barnet och barnets familj de socialvårdstjänster som barnets ansvariga socialarbetare i klientplanen bedömer vara nödvändiga med tanke på barnets hälsa och utveckling.

Öppenvård

Om barnets hälsa eller utveckling äventyras av uppväxtförhållandena eller barnets eget beteende ska stödåtgärder inom öppenvården omedelbart inledas. Som stödåtgärder inom öppenvården kan man till exempel erbjuda terapi, en stödperson, familjearbete, referensgruppsverksamhet eller rekreationsverksamhet.

Brådskande placering

Om ett barn befinner sig i omedelbar fara eller annars är i behov av brådskande placering och vård utom hemmet, kan barnet placeras i brådskande ordning.

Omhändertagande

Om barnets hälsa eller utveckling allvarligt äventyras av uppväxtförhållandena eller barnets eget beteende och den öppna vårdens stödåtgärder inte är lämpliga, möjliga eller tillräckliga, ska barnet omhändertas. Omhändertagande kan dock tillgripas endast om vården utom hemmet bedöms motsvara barnets bästa.

Innan ett barn placeras utom hemmet ska det utredas om någon av barnets närstående har möjlighet att låta barnet bo hos sig eller på något annat sätt delta i att stödja barnet. 

Vård utom hemmet

Med vård utom hemmet avses att vården och fostran av ett omhändertaget barn, ett i brådskande ordning placerat barn eller ett barn som placerats med stöd av ett interimistiskt förordnande av förvaltningsdomstolen ordnas utanför hemmet.

Vården utom hemmet kan ordnas som familjevård hos en fosterfamilj eller som anstaltsvård på ett barnhem, skolhem eller annan barnskyddsanstalt.

Eftervård

Efter att vården utom hemmet eller en placering inom öppenvården som varat över ett halvt år har avslutats har barnet eller den unga personen rätt till stödåtgärder inom eftervården. Eftervård kan också erbjudas andra ungdomar som varit klienter inom barnskyddet.

Åldersgränsen för eftervård inom barnskyddet är 23 år.  
I stödåtgärderna inom eftervården ingår till exempel att ordna boende för studier eller stöd från en socialhandledare.

Mer information

Susanna Hoikkala, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för barn och unga / LANU Telefon:0295163482   E-postadress:


Tiina Muinonen, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för barn och unga / LANU Telefon:0295163185   E-postadress: