Ministeriet begär utlåtanden om totalreformen av utkomststödet

Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om totalreformen av lagen om utkomststöd till den 27 juni 2025. Ändringarna i lagen förstärker bland annat arbetssökandes skyldighet att ansöka om primära förmåner och att söka heltidsarbete. Syftet är att stärka utkomststödets karaktär av förmån som används i sista hand och temporärt och att stärka den offentliga ekonomin.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo ska regeringen genomföra en totalreform av utkomststödet där större tonvikt läggs på individens förmåga att klara sig självständigt, det långvariga beroendet av utkomststöd minskas och utkomststödet ges tydligare konturer av penningförmån som hör till grundskyddet, som beviljas i sista hand och som kräver prövning.

Striktare skyldighet att ansöka om primära förmåner och att söka heltidsarbete

De som ansöker om utkomststöd får en striktare skyldighet att ansöka om primära förmåner i stället för utkomststöd. Primära förmåner är bland annat arbetslöshetsförmånerna och studiestödet. Om en myndig person som ansöker om utkomststöd till exempel inte har ansökt om en sådan primär förmån som personen kan antas vara berättigad till under tiden för studier, arbetslöshet, sjukdom eller arbetsoförmåga, ska FPA bedöma om sökanden har rätt att få den primära förmånen. Om en person trots FPA:s uppmaning inte ansöker om en primär förmån inom 1 månad ska utkomststödets grunddel minskas med 50 procent.

Enligt utkastet till propositionen ska man kunna kräva att de arbetslösa som ska anmäla sig som arbetssökande också ska vara skyldiga att söka heltidsarbete. För att grunddelen inte ska sänkas ska alltså detta krav uppfyllas också när den arbetsföra inte arbetar på heltid eller om företagsverksamheten inte är lönsam eller om en studerande inte har möjlighet att få studiestöd. 

Syftet med de föreslagna ändringarna är att de som ansöker om utkomststöd ska försöka trygga sin försörjning i första hand med de primära förmånerna eller till exempel genom att arbeta.  Syftet är också att arbetslösa alltid ska anmäla sig som arbetssökande som söker heltidsarbete och samtidigt till de sysselsättningsfrämjande tjänsterna och till en bedömning av servicebehovet.

Arbetslöshetsskyddets sanktioner gör det lättare att minska grunddelen

Om betalningen av arbetslöshetsförmånen till en person som får utkomststöd har avbrutits på grund av de sanktioner som det föreskrivs om i lagen om utkomststöd för arbetslösa, minskas stödtagarens grunddel av utkomststödet. Hur länge grunddelen betalas ut till ett mindre belopp beror på hur länge avbrottet i arbetslöshetsskyddet gäller. Stödet minskas i dessa fall med 20 procent den första månaden och med 40 procent månaderna efter det.  Procenterna vid sänkning ändras inte.

Jämfört med tidigare skulle det bli flexiblare att sänka utkomststödets grunddel om tidsgränsen på 2 månader i den gällande lagen skulle slopas på det sätt som föreslås.  

De som ansöker om utkomststöd har alltid möjligheten att undvika en sänkning av grunddelen och sanktionerna i arbetslöshetsskyddet genom att delta i arbetskraftsservice på det sätt som lagstiftningen förutsätter.

I ovannämnda situationer kan grunddelen sänkas endast om det inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv, och om sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig.

Kommunernas finansieringsandelar och inkomstprövningen i utkomststödet ändras

Kommunernas finansieringsandel av det grundläggande utkomststödet höjs från 50 procent till 100 procent för de mottagare av utkomststöd som är mellan 18 och 24 år och i vars familj det inte bor personer i annan ålder. Kommunerna ska ersättas till fullt belopp för finansieringen. Syftet med höjningen av finansieringsandelen är att uppmuntra kommunerna att sörja för att unga får jobb så snabbt som möjligt, så att stödtiderna blir så korta som möjligt.

Förvärvsinkomstavdraget på 150 euro i utkomststödet slopas för personer över 18 år. I fortsättningen ska också övriga ringa inkomster och stöd beaktas till fulla belopp när det gäller personer som fyllt 18 år. Barns ringa förvärvsinkomster och gåvor som de får ska inte heller i fortsättningen beaktas som inkomst vid beräkningen av utkomststöd.

Genom ändringarna i utkomststödet vill man spara sammanlagt 74 miljoner euro - myndigas grunddel sänks

Enligt regeringsprogrammet är målet för totalreformen av utkomststödet att stärka den offentliga ekonomin. De föreslagna ändringarna stärker den offentliga ekonomin med 74 miljoner euro i förhållande till den gällande lagstiftningen. FPA betalade grundläggande utkomststöd för cirka 825 miljoner euro år 2024.

För att uppnå sparmålet vill man också sänka nivån på utkomststödets grunddel enligt följande:

• 3 % för 18 år fyllda personer som är ensamboende 
• 3 % för 18 år fyllda personer som bor hos sin förälder 
• 2 % för övriga 18 år fyllda personer

Nedskärningen skulle till exempel för en ensamboende som fyllt 18 år betyda en minskning på 17,80 euro i utkomststödets grunddel enligt 2025 års nivå. Nedskärningarna av grunddelarna har avgränsats så att de endast gäller 18 år fyllda. Utkomststödets grunddel för barn under 18 år skulle stiga en aning (0–0,7 %), vilket minskar ändringarnas konsekvenser för barnfamiljer.

Regeringen föreslår inga ändringar när det gäller indexjusteringarna av utkomststödets grunddel, utan förmånerna justeras enligt folkpensionsindex i början av 2026.

På grund av att stödtagarens skyldigheter i samband med utkomststödet skulle bli striktare skulle det beviljas mera primära förmåner, som leder till besparingar i utgifterna för utkomststöd. Preciseringarna i lagstiftningen i anknytning till minskningen av grunddelen bedöms öka de situationer där grunddelen sänks. Ändringarna gällande inkomstprövningen leder till besparingar för uppskattningsvis 25 miljoner euro i det grundläggande utkomststödet och sänker nivån på grunddelen med cirka 28 miljoner euro.

Totalt bedöms ändringarna öka utgifterna för de primära förmånerna med 142 miljoner euro och minska utgifterna för utkomststöd med cirka 188 miljoner euro. Om man beaktar skatteeffekterna blir besparingen i den offentliga ekonomin 74 miljoner euro i netto som nämndes ovan.

Reformen innefattar också andra preciseringar i lagen om utkomsstöd som behövs för genomförandet, men dessa bedöms inte ha betydande spareffekter.

Utlåtanden om totalreformen av utkomststödet ska lämnas in senast den 27 juni 2025 kl. 16.15

Avsikten är att de föreslagna lagarna i huvudsak ska träda i kraft den 1 februari 2026.

• Utlåtande.fi: Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomststöd, 64 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och 10 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
• Vanliga frågor och svar om totalreformen av lagen om utkomststöd (på finska)

Den 28 maj 2025 ordnas ett diskussionsmöte för intressegrupper om totalreformen av utkomststödet.

• Möte för intressegrupper: Diskussionsmöte för intressegrupper om totalreformen av utkomststödet hålls onsdagen den 28 maj 9.30–11.00

Totalreformen av lagen om utkomststöd är en del av reformen av den sociala tryggheten.

• Reformen av den sociala tryggheten

Mer information

Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 560, [email protected]
Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 0295 163 085, [email protected]