Randomiserat försök i Österbottens välfärdsområde för att utreda effekterna av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Österbottens välfärdsområde har inlett ett randomiserat försök med digitala hälso- och sjukvårdstjänster, ett initiativ som beräknas få stort genomslag både i Finland och internationellt. I försöket deltar över 170 000 invånare i Österbotten.

I försöket har befolkningen i Österbotten delats in i två testgrupper genom ett slumpmässigt urval. Den ena gruppen använder tjänsterna på samma sätt som tidigare, medan den andra gruppen får tillgång till en ny chattjänst för hälso- och sjukvårdstjänster i nio månader. I chatten får man som kund kontakt med en sjukskötare och vid behov även med en läkare. Efter försöket ska tjänsten utvidgas till att omfatta alla invånare i Österbotten. 

Det finns mycket lite tillförlitlig tidigare forskning om effekterna av användningen av digitala tjänster som baserar sig på randomiserade jämförelser. Det behövs forskningsdata om till exempel hur införandet av en chattjänst påverkar efterfrågan på närtjänster och telefontjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården. Resultaten av försöket kommer att utnyttjas i beslutsfattandet både på nationell nivå och i välfärdsområdena.

För försöket ansvarar forskningskonsortiet SoteDataLab som leds av Institutet för hälsa och välfärd, Aalto-universitetet och Åbo universitet samt Österbottens välfärdsområde. Forskningsprojektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet.

Allt vanligare med digitala tjänster inom social- och hälsovården

Bakgrunden till försöket i Österbottens välfärdsområde är den snabba omställningen inom den offentliga primärvården mot smidigare och mer tillgängliga digitala hälso- och sjukvårdstjänster för invånarna. 

Sedan 2019 har det blivit allt vanligare att tillhandahålla chattjänster inom den offentliga primärvården. I maj 2025 bodde redan över 4,3 miljoner finländare i ett område där en sådan tjänst tillhandahålls. Digitala tjänster används av människor i alla ålders- och inkomstgrupper. Andelen digitala klinikbesök varierar dock beroende på till exempel ålder, kön och inkomstgrupp.

En digital social- och hälsocentral som fungerar parallellt med en traditionell hälsostation kan i många fall innebära en tydlig förbättring för invånarna. Digitala social- och hälsovårdstjänster gör det möjligt att få snabb kontakt med vårdpersonalen, de kan ha flexibla öppettider och användas var som helst. 

Forskning visar att digitala kliniker och chattjänster redan nu lämpar sig för att behandla många typer av hälsoproblem, dock inte alla. På så sätt är de avsedda att komplettera, inte ersätta, personliga möten med anställda inom social- och hälsovården.

Digitala tjänster kan underlätta kostnaderna för serviceproduktionen

Utvecklingen av digitala av tjänster förbättrar inte bara kundupplevelsen, utan underlättar också det ökade trycket inom välfärdsområdena att effektivisera tjänsteproduktionen inom social- och hälsovården. 

Anställda som ger vård via chatt kan jobba var som helst i Finland och betjäna alla invånare i välfärdsområdet. Detta bidrar till att underlätta tjänsteproduktionen. Fördelen med digitala tjänster är att de kan betjäna kunder med långa öppettider och användas i synnerhet i sådana områden där det har varit svårt att rekrytera personal.

Mer information:

Aleksi Yrttiaho, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 631, [email protected]
Suvi Einola, strategi- och utvecklingsdirektör, Österbottens välfärdsområde, tfn 040 563 0507, [email protected]
Lauri Sääksvuori, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 247 546, [email protected]